Den vanligaste orsaken till posttraumatiskt stressyndrom är en närståendes oväntade dödsfall,¹ även om det kan finnas många möjliga orsaker, t.ex. att ha utsatts för sexuellt våld, krig, fysisk misshandel, en naturkatastrof eller en trafikolycka.² En person kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom efter att själv ha upplevt ett trauma, varit vittne till ett trauma eller till och med hört om ett trauma som berört en nära släkting eller vän.²

Posttraumatiskt stressyndrom är ett allvarligt och underbehandlat tillstånd som kan förekomma i alla åldrar och kan ha en negativ effekt på många sociala och ekonomiska aspekter i en persons liv.^2-4

Svante Bäck har skrivit boken "Hur uppväxttrauma kan påverka den som blivit vuxen". 

Till dig som kanske haft en svår uppväxt, eller känner någon med detta. Och till dig som jobbar i vårdens olika hörn eller bara är nyfiken. Personer med uppväxttrauma finns givetvis både inom psykiatrin men också överallt inom vården både i primärvård och annan kroppssjukvård. För det mesta har deras lidande fått fel diagnos, vilket i värsta fall gör vald behandling skadlig.

Klicka här för att läsa boken

Symtomen på posttraumatiskt stressyndrom kan delas in i fyra huvudsakliga typer:⁵

Återupplevelse av traumat – återkommande minnen, mardrömmar och återblickar.

Undvikandesymtom – undviker tankar, känslor, saker, personer eller platser som är förknippade med traumat.

Negativa tankar och känslor – överdrivet negativa övertygelser om sig själv eller världen, skam eller skuld, avtrubbade känslor, känna sig som en främling och svårigheter att komma ihåg detaljer om traumat.

Förändringar i upphetsning eller känslomässiga reaktioner – irritabilitet, vara i beredskapsläge, vårdslöst beteende, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter.

Symtomen på posttraumatiskt stressyndrom varierar från person till person. En del personer kan övervägande uppleva en av de fyra symtomtyperna, medan andra kan uppleva en kombination av symtom.² Tidpunkten för symtomen kan också variera – de flesta personer med posttraumatiskt stressyndrom upplever symtom omedelbart efter den traumatiska händelsen³ medan det hos andra kan förekomma en fördröjning på månader eller till och med år innan symtomen utvecklas.²

De flesta personer (70 %) världen över kommer att uppleva en traumatisk händelse under sin livstid.6 Även om majoriteten av personer som utsatts för trauma återhämtar sig normalt kommer ungefär 5,6 % av dem som utsatts att utveckla posttraumatiskt stressyndrom.³ Detta innebär att runt 3,9 % av befolkningen kommer att uppleva posttraumatiskt stressyndrom under sin livstid.³ Posttraumatiskt stressyndrom är mer än dubbelt så vanligt hos kvinnor än hos män och är vanligare i höginkomstländer än i låginkomstländer.³ Antalet fall av posttraumatiskt stressyndrom är högre bland veteraner och andra som har ett arbete som ökar risken att utsättas för trauma (t.ex. polis, brandmän och akutvårdspersonal).²

En del personer med posttraumatiskt stressyndrom återhämtar sig snabbt, medan andra kan ha symtom i många år.² Posttraumatiskt stressyndrom kan ha negativa konsekvenser på många aspekter i en persons liv, däribland nära förhållanden, vänskap och socialt umgänge, föräldraskap, ekonomi samt arbets- och studieprestation.⁴

En världsomfattande undersökning som Världshälsoorganisationen (WHO) gjort fann att personer med posttraumatiskt stressyndrom i genomsnitt missar 15 extra arbetsdagar eller dagar med aktiviteter per år, jämfört med personer utan  posttraumatiskt stressyndrom,⁷ vilket kan leda till avsevärda kostnader. Hos äldre personer kan symtomen på posttraumatiskt stressyndrom förvärras av ett allt sämre hälsotillstånd, minskad kognitiv förmåga och social isolering, detta ökar på så vis sjukdomsbördan ytterligare.²

Posttraumatiskt stressyndrom diagnostiseras med hjälp av intervjuer med patienten, eller med föräldrarna för små barn.² Symtom på posttraumatiskt stressyndrom liknar ofta symtom på andra sjukdomar (t.ex. depression), vilket kan leda till underdiagnos eller feldiagnos av posttraumatiskt stressyndrom.⁸ Den huvudsakliga skillnaden mellan posttraumatiskt stressyndrom och depression är att posttraumatiskt stressyndrom kräver att personen har utsatts för trauma.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom omfattar vanligtvis psykoterapi – skräddarsytt beteendemässigt och känslomässigt stöd från experter på tillståndet – och kan innefatta läkemedel.⁹ En granskning av data tyder dock på att färre än 50 % av dem som har posttraumatiskt stressyndrom söker behandling.³ Dessutom kan en fördröjning av när behandlingen påbörjas leda till sämre utfall.¹⁰ Tidig diagnos och behandling är väldigt viktigt för personer med posttraumatiskt stressyndrom.