Lär dig mer om psykiska sjukdomar

Humör- och ångeststörningar är allvarliga psykiska hälsoproblem som har betydande
konsekvenser för en persons privat- och familjeliv samt på dennes förmåga att fungera på en arbetsplats eller i skolan.

Humörstörningar karaktäriseras av perioder med extrem sinnesstämning, antingen väldigt nedstämt humör (depression), eller motsatta perioder med upprymdhet och nedstämdhet (bipolär sjukdom). Personer med depression känner sig ledsna, tomma eller hopplösa och förlorar intresse och glädje i aktiviteter under långa tidsperioder. Det är även sannolikt att de har kognitiva symtom, som t.ex. svårigheter att koncentrera sig och att fatta beslut. Personer med bipolär sjukdom har perioder där de verkar onormalt muntra och energiska, vilket kan leda till impulsiva och riskabla beteenden.

Ångeststörningar karaktäriseras av överdriven, orealistisk oro. Personer med generaliserat ångestsyndrom oroar sig till exempel okontrollerbart för olika vardagliga saker, som t.ex. sina åtaganden, sin ekonomi och sin hälsa. Posttraumatiskt stressyndrom kan utvecklas efter en traumatisk händelse som t.ex. att ha utsatts för våld eller ha varit med om en trafikolycka, och kan leda till återkommande mardrömmar och återblickar.

Humör- och ångeststörningar är relativt vanliga, och det är inte ovanligt att en person lider av flera olika störningar. Symtomen varierar från person till person men med behandling kan de flesta personer få tillbaka till sina vanliga liv.

Få djupare förståelse för depression här, bipolär sjukdom här, GAD här och post traumatiskt stress syndrom här.

En personlighetsstörning är ett tanke-, känslo- och beteendemässigt mönster som på ett påtagligt vis skiljer sig från samhällets förväntningar, och inte riktigt ändras med tiden. Samtidigt som alla i hela världen har olika sätt att se på och förhålla sig till saker och ting, blir en ”personlighet” en ”personlighetsstörning” när den inte kan anpassa sig på ett lämpligt sätt till en viss situation, och detta ger upphov till obehag och utgör ett handikapp för personen.

Det finns många olika typer av personlighetsstörningar. Beroende på typen kan en person verka udda och excentrisk, känslosam och nyckfull, eller ängslig och rädd. Personer med borderline personlighetsstörning är rädda för att bli övergivna och upplever svåra humörsvängningar. Impulsiva handlingar som t.ex. drogmissbruk och självmordsförsök, är i allmänhet vanliga bland patienter med borderline personlighetsstörning, och är viktiga att behandla.

Personlighetsstörningar börjar vanligtvis i tonåren eller i tidig vuxen ålder och kan förbättras eller inte förbättras i takt med att personen blir äldre, beroende på störningen. Personlighetsstörningar har en betydande inverkan på en persons förhållanden till vänner och familj och påverkar en persons förmåga att hantera vardagslivet.

Få djupare förståelse för borderline personlighetsstörning här.

Psykotiska störningar, t.ex. schizofreni, är allvarliga psykiska hälsotillstånd som leder till förändrade sätt att tänka och uppfatta saker. De karaktäriseras av ”psykos” sominnebär att en person tappar greppet om verkligheten. De som drabbas kan uppleva vanföreställningar – kraftiga men felaktiga övertygelser, t.ex. övertygelsen att någon försöker skada dem eller att någon sätter tankar i deras huvuden. De som drabbas kan även uppleva hallucinationer – felaktig information från deras sinnen, som t.ex. att höra röster eller att se saker som inte riktigt finns där. Dessutom kan personer med psykotiska störningar ha avtrubbade känslor, talsvårigheter och avtrubbade känslor av välbehag eller intresse.

Psykotiska symtom och störningar kan triggas igång av vissa läkemedel och olagliga droger, kan vara en följd av ett annat medicinskt tillstånd eller kan bero på strukturella förändringar eller kemisk obalans i hjärnan. Dessa störningar missförstås ofta av gemene man, vilket kan orsaka stigma och diskriminering.

Psykotiska störningar kräver behandling och är ofta mycket invalidiserande, med betydande konsekvenser för en persons privat- och familjeliv samt på hans eller hennes förmåga att fungera på en arbetsplats eller i skolan.

Få djupare förståelse för schizofreni här.

De "substanser” som ”missbruksrelaterade sjukdomar” avser kan vara flera typer av droger, däribland alkohol, cannabis, hallucinogener, substanser som sniffas, opioider, lugnande medel, stimulerande medel (t.ex. amfetamin eller kokain) och tobak. Vad dessa substanser har gemensamt är att de när de tas i överskott sker förändringar i de delar av hjärnan som kontrollerar motivation och belöning. Först aktiverar substanserna vanligtvis ”belöningssystemet” i hjärnan och framkallar känslor av välbehag. Med tiden minskas välbehaget från att ta substanserna och det kan snarare skapa sug och abstinenssymtom när man inte tar substansen. Således används substansen för att undvika negativa effekter från att inte använda den, snarare än att använda den för välbehag.

Till följd av dessa förändringar i hjärnan tar en person med missbruksrelaterad sjukdom större mängder av substansen och under längre tid än avsett. Detta kallas för ”tolerans”. Även om man kan försöka minska sin substansanvändning så är  det svårt eller omöjligt att göra detta. En stor del av dagen handlar om att ta eller få tag på substansen, vilket givetvis påverkar en persons förmåga att utföra sina förpliktelser på arbetsplatsen, i skolan, och i hemmet.

Alkoholberoende är en vanlig typ av missbruksrelaterad sjukdom. Alkoholberoende kan få allvarliga konsekvenser 

Få djupare förståelse för alkoholberoende här.