Lundbeck Sverige

Du lämnar nu webbplatsen lundbeck.se. Vill du fortsätta?

Fortsätt till

Cancel

Depression

Lär dig mer om depression

Depression är ett allvarligt medicinskt tillstånd som är förknippat med symtom som t.ex. melankoli, avsaknad av glädje, energibrist, koncentrationssvårigheter och självmordstankar. 1

Depression 

Depression är ett vanligt medicinskt tillstånd som är förknippat med en rad känslomässiga, kognitiva och fysiska symtom.1 Dessa symtom har en inverkan på vardagslivet. Personer som har depression kan inte längre kontrollera sina känslostämningar eller känslor, och de har benägenhet att känna sig nedstämda nästan hela tiden. På så vis kan de ha svårigheter att behålla sina arbeten, fortsätta sina studier och/eller bibehålla sitt familjeliv och sina sociala kontakter. 1-3

Depression kan drabba vem som helst, men olika sociala och biologiska faktorer kan öka en persons risk för att utveckla tillståndet.1-3 Dessutom kan stressfyllda upplevelser som sjukdom, arbetslöshet eller sorg utlösa tillståndet hos en del personer. 1-3


Fakta om depression

Depression utgör ett av de sjukdomsområden som Lundbeck fokuserar på, och är ett allvarligt medicinskt tillstånd som är förknippat med en rad symtom som innefattar melankoli, energibrist samt självmordstankar.

Depression kan även omfatta andra symtom som t.ex. kognitiva problem, däribland svårigheter med minne och koncentration.1 De kognitiva symtomen på depression kan förbli oupptäckta av både sjukvårdspersonal och patienter. 2

  • Depression uppträder vanligtvis hos personer som är 20–25 år gamla4
  • Kognitiva symtom (koncentrationssvårigheter, glömska och/eller obeslutsamhet) uppträder 94 % av tiden vid svåra depressiva episoder2
  • Världshälsoorganisationen anger depression som den främsta orsaken till funktionsnedsättning världen över och som ett av de främsta bidragen till den totala sjukdomsbördan världen över3

Symtom

Depression påverkar den drabbade på olika sätt, men det är mer än att bara ”känna sig nedstämd” under en kort tid. 3 På grund av kemiska förändringar i hjärnan kan dessa symtom kvarstå i veckor, månader eller år. Depression yttrar sig som en kombination av tre symtomgrupper: känslomässiga, kognitiva och fysiska.

 

Känslomässiga symtom - De känslomässiga symtomen som t.ex. sorgsenhet, känslor av hopplöshet och ångest är kanske de som traditionellt mest förknippas med depression.1

 

Fysiska symptom - Fysiska symtom på depression varierar och kan innebära problem med sömnen, aptiten och vikten, sexuell dysfunktion och huvudvärk. Alla dessa är mycket bekymmersamma för patienter.1

 

Kognitiva symtom - Kognitiva symtom påverkar uppmärksamhet, minne och beslutsfattande. Dessa kan ha särskilt negativa konsekvenser i dagliga sysslor och påverka arbets- eller utbildningsprestationen.2 Genom forskning har man även märkt att kognitiva symtom, som t.ex. koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet, uppträder upp till 94 % av tiden under depressiva episoder.4 Även hos patienter som anses vara i remission förekom kognitiva symtom hos deprimerade patienter i genomsnitt under 39−44 % av tiden under remissionsperioder.4

 

Vid allvarliga fall kan depression leda till självmordstankar och självskadebeteende.

300 miljoner

personer runt om i världen uppskattas leva med depression.4

1 av 10

personer har tagit ledigt från arbetet på grund av depression.5

Symtom att hålla utkik efter:

  • Hjälplöshets- eller hopplöshetskänslor
  • Känslor av självförakt
  • Energibrist
  • Minskat intresse för dagliga sysslor
  • Aptit- eller viktförändringar
  • Förändringar av sömnen (för mycket eller för lite)
  • Koncentrationsproblem
  • Återkommande tankar om döden 

Epidemiologi och sjukdomsbörda

Depression förekommer världen över hos personer i alla åldersgrupper och sociala bakgrunder, och hos både män och kvinnor.3-5 Depression framträder vanligtvis först hos personer som är 20–25 år.5 Uppskattningar om förekomst varierar  kraftigt, men i de flesta länder kommer 8–12 % av befolkningen att uppleva depression under sin livstid.5

 

Världshälsoorganisationen anser nu att depression är den främsta orsaken till funktionsnedsättning världen över.3 En studie fann att upp till 65 % av personer som har depression bedömde sin sjukdom som svårt funktionsnedsättande.6 Trots den stora belastningen av depression på både individ och samhälle, förblir det dock ett faktum att många personer med depression förblir utan behandling.6-7

Personer som oroar sig över att de – eller deras närstående – har symtom på depression bör gå till sin läkare för att få hjälp och råd.

Diagnos och vård

Depression kan diagnostiseras av en läkare som kommer att ställa frågor om symtom, vardagen och familjeförhållanden. Det finns åtskilliga utvärderingsskalor som också kan användas för att identifiera depressionens symtom och allvarlighetsgrad. När diagnosen väl har ställts, rekommenderas vanligtvis en kombination av olika behandlingar, däribland läkemedel, rådgivning, socialt stöd, träning och självhjälpstekniker.

 

Det finns för närvarande inget botemedel för depression men det finns behandlingar för symtomen och forskningen pågår för fullt.

 

Stöd från vänner eller en familjemedlem utgör också en väldigt viktig del i den totala behandlingen. De som står nära någon med depression rekommenderas starkt att hjälpa personen att söka hjälp och att erbjuda ett positivt stöd efter att det första steget med att söka vård har tagits.

  1. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th edition (DSM-5). Washington, D.C.: American Psychiatric Association; 2013.
  2. Hammar Å, Årdal G. Cognitive functioning in major depression – a summary. Front Hum Neurosci 2009; 3: 26.
  3. World Health Organization. Depression fact sheet. 2020. Available at https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/depression. Accessed January 2020.
  4. Conradi HJ, Ormel J, de Jonge P. Presence of individual (residual) symptoms during depressive episodes and periods of remission: a 3-year prospective study. Psychol Med 2011; 41 (6): 1165–1174.
  5. Andrade L, Caraveo-Anduaga JJ, Berglund P, et al. The epidemiology of major depressive episodes: results from the International Consortium of Psychiatric Epidemiology (ICPE) Surveys. Int J Methods Psychiatr Res 2003; 12 (1): 3–21. Erratum in: Int J Methods Psychiatr Res 2003; 12 (3): 165.
  6. Kessler RC, Aguilar-Gaxiola S, Alonso J, et al. The global burden of mental disorders: An update from the WHO World Mental Health (WMH) Surveys. Epidemiol Psichiatr Soc 2009; 18 (1): 23–33.
  7. Wang PS, Aguilar-Gaxiola S, Alonso J, et al. Use of mental health services for anxiety, mood, and substance disorders in 17 countries in the WHO world mental health surveys. Lancet 2007; 370 (9590): 841–850.

  1. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th edition (DSM-5). Washington, D.C.: American Psychiatric Association; 2013.
  2. Conradi H, Ormel J, De Jonge P. Presence of individual (residual) symptoms during depressive episodes and periods of remission: A 3-year prospective study. Psychol Med 2011; 41(6): 1165-1174.
  3. Andrade L, Caraveo-Anduaga JJ, Berglund P, et al. The epidemiology of major depressive episodes: Results from the International Consortium of Psychiatric Epidemiology (ICPE) Surveys. Int J Methods Psychiatr Res 2003; 12(1): 3–21. Erratum in: Int J Methods Psychiatr Res 2003; 12(3): 165.
  4. IDEA: Impact of Depression at Work in Europe Audit Final report. Ipsos Healthcare. October 2012.

Mer från lundbeck