Vad är Schizofreni

Schizofreni är en psykisk sjukdom som drabbar ungefär var hundrade människa. Detta gäller i stort sett vilket land i världen man än studerar. Kvinnor och män drabbas ungefär lika ofta.

Man talar ibland om schizofreni som en psykossjukdom. Med detta avser man att en viktig aspekt av sjukdomen är att verklighetskontakten kan vara påverkad, t ex i form av hallucinationer eller vanföreställningar (se under ’Vilka symtom ger schizofreni’). Schizofreni kan påverka en människas tänkande, upplevande av sinnesintryck, känsloliv, rörelsemönster, viljeliv och uppmärksamhet. Symtomen kan vara mycket skiftande, men medför oftast att det sociala livet (studier, arbete) och relationer till andra (familj, vänner) påverkas i mycket hög grad.

Sjukdomen startar ofta kring 20-årsåldern men insjuknande kan ske vid högre ålder, upp i pensionsåldern. Den som drabbas av schizofreni kommer vanligen att ha kvar något eller några tecken på sjukdomen under större delen av sitt liv. Sjukdomsförloppet kan liksom symtomen vara mycket skiftande. En del av dem som får schizofreni har svåra symtom kanske bara under en period av sitt liv, och därefter mer begränsade eller mindre besvärande symtom. Andra kan drabbas av svåra sjukdomsperioder upprepade gånger. För en mindre del kan symtomen vara så uttalade att livet utanför sjukhus eller behandlingshem blir svårt att klara av.

Schizofreni är förknippad med en ökad sjuklighet i olika kroppsliga sjukdomar och med en ökad dödlighet. Självmord är vanligare bland schizofrena än i befolkningen i övrigt.

I början av 1950-talet skedde ett genombrott vad gäller möjligheterna att behandla patienter med schizofreni. Franska forskare upptäckte då den antipsykotiska effekten av Hibernal (klorpromazin). När de sjukdomssymtomen minskade blev många av de schizofrena patienterna mycket mer tillgängliga för andra hjälpinsatser och rehabilitering. Under årtiondena som följt har en lång rad nya antipsykotiska läkemedel utvecklats. Också andra metoder för behandling och rehabilitering har tagits fram (se under ’Vilka behandlingar finns det för schizofreni’).

Sjukdomssymtomen och utsattheten som ofta präglar den schizofrenisjukes tillvaro utesluter inte på något vis vanliga positiva mänskliga kvaliteter och begåvningar. människor med schizofreni har ibland skapat konst med stark genomslagskraft, kanske till följd av en hög känslighet och ett särpräglat sätt att uppleva sinnesintryck. Blad svenska namn märks Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. I litterär form finns bl a självbiografiska skildringar av människor som lidit av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, t ex Hannah Green (’Ingen dans på rosor’) eller Janet Frame. Också på film finns flera skildringar. ’Shine’ handlar om en sårbar och udda men mycket begåvad pianist, och ’A beautiful mind’ om en schizofren matematiker och sedermera Nobelpristagare. Janet Frames självbiografi har också filmatiserats (’En ängel vid mitt bord’).

De märkliga och svårbegripliga symtomen gör att människor med schizofreni  inte sällan möts med rädsla och avståndstagande. Även om sjukdomssymtomen i undantagsfall kan leda till våldsamt beteende är det viktigt att klargöra att det stora flertalet schizofrenidrabbade inte på något vis är farliga för sin omgivning.

Slutligen ska det påpekas att det finns kortvariga psykostillstånd med liknande symtom som vid schizofreni men utan det långdragna förloppet och med oftast fullt tillfrisknande. Ibland uppstår sådana tillstånd till synes utan yttre orsaker, ibland kan någon form av stress eller belastning ha utlöst tillståndet. Vissa droger kan också leda till sådana tillstånd.

Cookie Policy
Du lämnar nu lundbeck.se