Symtom

Schizofrenisymtom kan uppträda ganska plötsligt, men det är vanligare att utvecklingen sker gradvis, ibland under loppet av flera år. Ofta är det först i efterhand man kan förstå att t ex en tonårings tilltagande tillbakadragenhet och udda intressen kanske var tidiga tecken på en sjukdomsutveckling. Ibland finns en tydligare ’knick’ i utvecklingen – fram till en viss tidpunkt fungerade det mesta bra med kamrater, skola eller arbete, men så skedde en förändring där personen liksom ’gick i stå’ och aldrig riktigt återhämtade sig.

Man delar ofta in symtomen vid schizofreni i positiva och negativa symtom. Med negativa symtom menar man symtom som tros bero på att någon psykisk funktion avtagit eller bortfallit. Med positiva menar man att upplevelser eller beteenden som inte hör till det normala fungerandet har tillkommit.

Positiva symtom är hallucinationer, tankestörningar, vanföreställningar och motoriska symtom.

Hallucinationer är upplevelser av oftast hörselintryck, men ibland intryck från syn, känsel, lukt eller smak, som inte ’är verkliga’, d v s inte uppfattas av andra.

Hörselhallucinationer kan bestå av buller, brus eller musik, men består oftast av att man hör röster. Ibland är det bara en röst, ibland flera. Ibland är det röster som talar med varann och som kommenterar den som hör dem. Ibland kan rösterna beordra den sjuke att göra saker. Rösthallucinationer kan vara plågsamma men behöver inte vara det. En del människor uppskattar sina rösthallucinationer, även om omgivningen kanske ställer sig oförstående.

Synhallucinationer kan också ha mycket varierande innehåll. Det kan vara som en diabild som är projicerad på verkligheten, ibland med obehagligt eller skrämmande innehåll. Det kan också vara mycket mer vagt och diffust.

Tankestörningar innebär störningar av det vanliga tänkandet, genom att tanketråden ’klipps av’ eller genom att det kan kännas som om tankarna är så många att de trängs i huvudet. Den som har schizofreni kan också uppleva att tankar sätts in i huvudet utifrån, att andra kan ta ifrån en tankar, eller att de egna tankarna sprids och kan läsas av andra. Ibland visar sig tankestörningar genom att den sjuke uppfinner helt nya ord, som kan vara obegripliga för andra (neologismer).

Vanföreställningar är idéer och föreställningar som av omgivningen uppfattas som orimliga eller overkliga, men som för den schizofrene har en fullständig verklighetskaraktär. Det är inte ovanligt att det rör sig om föreställningar att vara motarbetad, förtalad eller förföljd. Det händer att en schizofren person kan få föreställningar att t ex TV-utsändningar och tidningar handlar om eller syftar på just honom eller henne. Den som har schizofreni kan ibland uppleva sig stå i centrum för ett storpolitiskt maktspel eller för intriger på mer vardaglig nivå, utan att någon annan uppfattar någon grund för detta. Vanföreställningar kan också handla om övernaturliga krafter, ibland med religiöst innehåll.

Motoriska symtom kan visa sig som fumlighet och svårighet att samordna rörelser, men också i form av sirligt, manerligt rörelsemönster och någon gång genom stelhet i ibland underliga positioner.

De negativa symtomen är mindre dramatiska och svårare att upptäcka, men kan påverka individens fungerande i hög grad. Det rör sig ofta om en ökad tillbakadragenhet, ibland självförsjunkenhet. Känslolivet kan tyckas utarmat eller uttunnat. Ibland kan omgivningen uppfatta den schizofrenes känsloyttringar som obegripliga eller opassande. Den sjuke själv upplever inte sällan en brist på lust också för sådant som tidigare varit lustfyllt (anhedoni) och ibland en oförmåga att känna känslor över huvud taget. Språket kan bli nyansfattigt och mer innehållslöst. En tidigare normalt aktiv person kan bli alltmer passiv, initiativlös och viljelös.

På senare tid har man blivit klar över ytterligare en betydelsefull grupp av symtom, nämligen s k kognitiva störningar. Med detta avser man störningar av uppmärksamhet, minnesstörningar, försämrad förmåga att fatta beslut och hantera information.

Symtomen kan variera mycket över tid i svårighetsgrad och intensitet. Det är ibland så att den schizofrene inte heller under mer symtomfria perioder uppnår s k sjukdomsinsikt. Att rösterna försvunnit ses inte som ett tecken på att man blivit bättre utan på att ’sändningarna upphört’. På samma sätt är det ofta så att den schizofrene själv inte spontant söker hjälp när symtom i form av hallucinationer eller vanföreställningar tilltar i intensitet. De upplevs som helt verkliga företeelser.

Ibland ser man indelningar i olika undergrupper av schizofreni. Det råder delade meningar om huruvida det verkligen rör sig om olika typer av sjukdomen. De undergrupper som oftast nämns är disorganiserad schizofreni / hebefreni (med tidigt insjuknande och symtom i form av känslomässig störning, tankestörningar och språkstörningar), paranoid schizofreni (senare insjuknande och symtom i form av vanföreställningar och hallucinationer), kataton schizofreni (huvudsakligen motoriska symtom) och simplexschizofreni (huvudsakligen negativa symtom).

Cookie Policy
Du lämnar nu lundbeck.se