Schizofreni

Schizofreni är en psykisk sjukdom, ofta långvarig som kan leda till markanta förändringar av en persons verklighetsuppfattning.

Sammanfattning av schizofreni

Schizofreni är en vanlig form av svår psykisk sjukdom som har ett märkbart ”stigma” och ofta är missförstådd. Personer med schizofreni får störda tankar, känslor och beteenden, och de tycker att det är svårt att bedöma verkligheten. Detta kan ha stor inverkan på individens liv och hans/hennes familj.

Schizofreni orsakas av en obalans mellan de kemikalier som skickar signaler till hjärnan, vilket leder till att personen uppfattar (ser/hör/tänker) sådant som inte är verkligt. Vilka faktorer som skapar denna obalans är inte helt klarlagt.

Symtom

Schizofreni kännetecknas av episoder med psykos (förlust av verklighetskontakt) mellan perioder med avtrubbade känslor och tillbakadragenhet.

De symtom som förekommer under episoderna med psykos kallas ”positiva symtom” och omfattar tankestörningar, vanföreställningar (ofta med förföljelsemani) och hallucinationer – vanligast är att personen hör röster. Dessa symtom åtföljs ofta av ångest, depression och överdriven aktivitet – personen rör sig hela tiden och blir upphetsad.

Episoderna med tillbakadragenhet består däremot av ”negativa symtom”. Dessa omfattar minskade känslor, minskad talförhet, dålig förmåga att planera, påbörja och/eller fortsätta aktiviteter, samt minskade glädjekänslor eller minskat intresse. Negativa symtom är vanligtvis orsak till problem med social interaktion och dagliga aktiviteter.

Statistik

Schizofreni drabbar människor oavsett ras, kultur eller samhällsklass. Sjukdomen börjar vanligtvis i tidig vuxen ålder (från 20-årsåldern),1 men kan utvecklas i alla åldrar från sena tonåren och framåt. Schizofreni drabbar både män och kvinnor, även om män tenderar att utveckla sjukdomen något tidigare i livet.2 Risken för att en individ utvecklar schizofreni under sin livstid är ungefär 1 %.1

Världshälsoorganisationen uppskattade år 2004 att över 26 miljoner människor hade schizofreni, vilket gör sjukdomen till en av de 20 främsta orsakerna till funktionsnedsättning i världen.3 Vidare förekom 30 000 dödsfall till följd av sjukdomen år 2004.3 Hjärt-kärlsjukdomar (däribland kranskärlssjukdom) är den vanligaste dödsorsaken hos personer med schizofreni.4Hos patienter med schizofreni har hjärt-kärl- och lungsjukdomar uppskattats stå för ungefär 60 % av de för tidiga dödsfallen.5 Dessutom löper patienter med schizofreni mer än dubbelt så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdomar jämfört med den allmänna befolkningen.5 Överdödligheten på grund av hjärt-kärlsjukdom i samband med schizofreni tillskrivs allmänt en ökad förekomst av välkända riskfaktorer såsom fetma, diabetes, högt blodtryck, dyslipidemi (fettrubbning) och rökning.6 Schizofrenipatienter har dock även begränsad tillgång till somatisk vård, och studier visar riskfaktorer såsom underbehandling av hjärt-kärlsjukdomar.

Schizofreni tillhör också de ekonomiskt mest kostsamma sjukdomarna i världen och har, tillsammans med andra psykotiska sjukdomar, visat sig stå för 1,5 % (Storbritannien), 2 % (Nederländerna, Frankrike) och 2,5 % (USA) av den totala nationella vårdbudgeten.

Diagnos och vård

Trots intensiv forskning har man ännu inte funnit något botemedel mot schizofreni. Det är dock möjligt att behandla och minska symtomen avsevärt, samt att känna igen ”riskfaktorerna” eller ”varningstecknen” för ett förestående återfall i en ny episod.

Schizofreni kräver långvarig behandling. Den består vanligtvis av en kombination av läkemedel och psykosocial terapi. Ofta är en period på sjukhus nödvändig för vård och övervakning under psykotisk episoder.

Trots sjukdomens svårighetsgrad upplever vissa personer bara en enda episod av schizofreni och kanske kan återgå till många av sina normala dagliga aktiviteter efter behandling och rehabilitering. Tyvärr kan andra utveckla långvariga, besvärliga symtom som begränsar deras förmåga att studera, arbeta eller ha socialt umgänge.

Det är viktigt att personer med schizofreni får expertråd och läkarvård för sitt tillstånd.

 

Källor

1. Tsuang MT, Farone SV. Schizophrenia. Second edition. Oxford University Press Inc., New York: 2005.

2. www.schizophrenia.com/szfacts.htm. Accessed 22/09/11.

3. World Health Organisation. The global burden of disease. 2004 update. http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/2004_report_update/en/index.html

4. Hennekens et al., 2005; Osby , 2000; Brown, 1997

5. Osby, 2000; Tiihonen et al., 2009; Parks et al., 2006

6. De Hert et al., 2009

7. Rössler W, Salize HJ, van Os J, Riecher-Rössler A. Size of burden of schizophrenia and psychotic disorders. Eur Neuropsychopharmacol 2005; 15 (4): 399–409.

8. Lindström E, Eberhard J, Neovius M, Levander S. Costs of schizophrenia during 5 years. Acta Psychiatr Scand Suppl 2007; 116 (435): 33–40.

 

 

Cookie Policy
Du lämnar nu lundbeck.se