Symtom

Diagnostik

Att fastställa diagnosen PMDS är en utmaning eftersom symtomens relation till menstruationen är avgörande för om diagnosen blir korrekt eller inte. För diagnoskriterierna för PMDS enligt DSM-IV, se tabell

Nr       Symtom

1        Nedstämdhet, hopplöshet

2        Ångest eller en känsla av att vara på "bristningsgränsen"

       Uttalade humörsvängningar

4        Uttallad och ihållande ilska eller irritabilitet

5        Minskat intresse för dagliga aktiviteter

6        Koncentrationssvårigheter

7        Påfallande brist på energi, lätt för att bli trött

8        Uttalat förändrad aptit, tröstätande eller sötsug

9        Hyperinsomnia eller insomnia

10      En känsla av att tappa kontrollen eller vara överhopad

11      Fysiska symtom såsom bröstspänning, svullnad, huvudvärk, ledvärk och viktuppgång

 

 A       Under de flesta cykler ska minst fem av dessa symtom uppträda premenstruellt
          (varav  minst ett ska vara något av symtomen 1-4) och försvinna inom någon dag
          efter att menstruationen startat.  

 B       Symtomen ska påverka arbete, skola, dagliga aktiviteter eller relationer.

 C       Symtomen ska inte vara en försämring av annan psykisk åkomma såsom egentlig
          depression, panikångest, dystymi eller personlighetsstörning. 

 D       Kriterierna ska konfirmeras med dagliga skattningar under minst två menstruationscykler.


Diagnoskriterierna stipulerar också att det inte ska finnas någon psykiatrisk samsjuklighet, dvs. patienten ska inte ha en samtidigt pågående depressionssjukdom eller ångestsjukdom. Mer än hälften av de kvinnor som lider av egentlig depression upplever att de försämras före mens. Detta är dock att betrakta som en menstruationscykelrelaterad försämring av deras grundsjukdom och inte som PMDS. Denna distinktion är viktig eftersom behandlingsresultatet skiljer sig. Vissa av de hormonella behandlingar som fungerar utmärkt vid PMDS kan ha betydligt sämre effekt hos patienter med premenstruell försämring av depression. 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
Som det redan framgått är det oftast en annan psykiatrisk sjuklighet som utgör differentialdiagnos till PMDS. Om en patient spontant söker för premenstruella besvär kan man utgå ifrån att hennes symtom påverkar hennes liv i sådan omfattning att de uppfyller svårighetsgradskriteriet, dvs. de differentialdiagnostiska aspekterna behöver sällan omfatta lättare premenstruella besvär. 

VANLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER:
• Egentlig depression
• Generaliserat ångestsyndrom
• Paniksyndrom
• Tvångssyndrom

DAGBOK OCH SKATTNINGSSKALOR
Slutligen anger man också att diagnosen bör ställas med någon form av dagboksskattningar. Anledningen till detta är att det finns en stor diskrepans mellan vad patienter minns och kan berätta för sin läkare och vad som framkommer om man skattar symtom framåt i tiden. Patienter har lättare att minnas att de mådde dåligt innan mens samtidigt som de har en tendens att glömma bort att de har mått dåligt vid andra tillfällen under menstruationscykeln. Dessutom underlättar dagboksskattningar differentialdiagnosen mot ångest- och depressionssjukdomar och gör det lättare att välja rätt behandling för patienten.

 

Cookie Policy
Du lämnar nu lundbeck.se