Symtom

Symtomen vid Alzheimers sjukdom är framförallt förknippade med minne, språk och andra förmågor som är kopplade till vårt intellekt dvs förändringar av kognitionen. Kognition är således ett vitt begrepp som omfattar allt från språk, minne, planering, orientering, tankemönster, tidsuppfattning, praktiska och intellektuella begrepp och lösningar. Utöver de kognitiva symptomen finns en rad andra symptom såsom beteendemässiga, psykiatriska samt kroppsliga.

Kognitiva symptom
Minnen avseende händelser och upplevelser man varit med om lagras i det så kallade episodiska minnet. Demenssjukdomen drabbar först de minnen som är senast inlagda vilket medför att patienten glömmer bort händelser från samma dag men kommer ihåg händelser från längre tillbaka i tiden, före sjukdomsdebuten. De nya minnena skapas i hippocampus som är lokaliserad i hjärnans tinninglober. Det är således nervcellerna i hippocampus som drabbas först.

Med svårighetsgraden av sjukdomen försvåras minnesfunktionerna ytterligare och det blir allt svårare att komma ihåg saker längre tillbaka i tiden. Minnen från 20-25-års ålder är oftast de minnen som lever kvar längst. Andra minnesfunktioner som korttidsminnet (medvetandet) och det semantiska minnet (kunskapsminnet) fungerar längre.

Executiv förmåga (handlingsförmåga) handlar om att tänka ut planera och utföra de mest vardagliga aktiviteter som vi oftast inte tänker på medan vi utför dem. Denna förmåga påverkas i tidigt skede och de handlingar som patienten brukade utföra utan problem, som att betala räkningar, blir helt omöjliga att utföra. Detta kan leda till passivitet och isolering hos patienten.

Orienteringsförmågan försämras påtagligt och patienten får problem med tidsuppfattningen och att hitta rätt i sin omgivning. I början av sjukdomen går det att klara sig med hjälp av kalendrar och anhöriga men allteftersom sjukdomen fortskrider blir symptomen värre. Patienten kan inte skilja på dag och natt, morgon och kväll och kan börja med aktiviteter som patienten slutade med för flera år sedan, så som arbete från förr, gamla fritidsintressen och att besöka gamla vänner. Patienten går vilse både utanför och i hemmet och kan också få problem med kroppsuppfattningen och börjar stöta emot saker i omgivningen, tappar föremål, missar stolen etc.

Språket försämras gradvis från att ha ett fungerande spontant språk i början till att bli ordfattigt och osammanhängande. Förmågan att förstå minskar också och i senare skeden förstår patienten endast om man pratar tydligt med bra kroppsspråk och korta meningar.

Uppmärksamhet och tankeförmåga försämras och patienten har allt svårare att koncentrera sig och blir lätt störd av yttre stimuli såsom ljud. Att följa ett tankemönster blir svårt och att begripa resonemang och logiska förlopp brister.

Apraxi – oförmåga till vardagliga praktiska sysslor och aktiviteter– kommer vid måttlig demens. Patienten kan inte längre utföra de mest självklara aktiviteter som att klä sig med rätt plagg på rätt ställe eller att använda gaffel och kniv. Oral Apraxi dvs patienten vet inte vad han ska göra med maten i munnen, kommer i sent skede av sjukdomen.

Agnosi – påverkan på alla sinnesintrycken såsom lukt, hörsel, känsel, smak, syn – kommer vid medelsvår demens. Maten smakar annorlunda och patienten känner inte igen ansikten och ”ser inte” trots att ögat fungerar normalt.

Afasi – språklig oförmåga – kommer vid medelsvår demens och patienten får svårt att förstå vad som sägs, har svårt att själv uttrycka sig och får också ett upprepat språk med upprepning av ord.

Beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD)
Dessa symptom uppkommer vid olika stadier av sjukdomen. De innefattar en rad olika symptom med den gemensamma nämnaren att de är besvärande för omgivning och vårdande personal. Det kan röra sig om psykiatriska i form av ångest, aggressivitet, förvirring och vanföreställningar samt beteendemässiga så som plockande, vandringar, upprepningar, skrik samt våld. BPSD symptomen uppkommer vid måttlig till svår demens, och innebär oftast att patienten blir mer beroende av andra och har svårt att bo kvar i hemmet.

Kroppsliga symptom
Efter hand som sjukdomen fortskrider får patienten också kroppsliga symptom.

Urininkontinens kan uppträda redan i mild fas av sjukdomen men yttrar sig då mest som frekventa trängningar. Allteftersom sjukdomen går in i svårare stadier förvärras dessa symptom och patienten blir slutligen helt urininkontinent och kan också bli avföringsinkontinent.
 
Stelhet och parkinsonliknande symptom uppträder i den måttliga och svåra fasen och yttrar sig som påverkan på motoriken med symptom liknande dem som vid parkinsons sjukdom. Troligtvis beror detta på att skadorna i hjärnan spritt sig till de dopaminerga neuronen. Kramper, ofrivilliga muskelryckningar och kontrakturer uppkommer vid svårare form av demenssjukdomen.

Sammanfattning symptom

Tidiga symtom
Alzheimers sjukdom börjar långsamt och gradvis och kan därför vara svår att upptäcka i de tidiga stadierna. Symtomen kan förväxlas med normalt åldrande eller depression. Tidiga symtom omfattar störningar i närminnet, nedsatt orienteringsförmåga och försämrad koncentrationsförmåga. Vanliga tidiga psykiatriska symptom är depressiva symtom som nedstämdhet, ångest och oföretagsamhet.

Sjukdomens fortskridande
Hur sjukdomen utvecklar sig och i vilken takt kan variera från person till person. Minnet försämras gradvis och individen får problem med vardagliga aktiviteter, som att laga mat, städa, tvätta och klä sig (apraxi). Patienten får också problem att känna igen ansikten (agnosi). Språket drabbas också med svårigheter att hitta ord (afasi).

BPSD uppkommer i den måttliga fasen med vandringar, ilska och aggressivitet samt vanföreställningar. När dessa symtom uppkommer blir personen med Alzheimers sjukdom mer beroende av andra. Under hur lång period som denna utveckling sker varierar, men det brukar ta mellan 5 och 10 år innan en patient med Alzheimer sjukdom är beroende av hjälp under större delen av dagen.

I de senare stadierna av Alzheimers sjukdom blir även somatiska symtom tydligare.

Symtomen på Alzheimers sjukdom kommer således att påverka hela individens personlighet, vilket kan vara särskilt svårt för vänner och familj som behöver stöd och förståelse. Trots försämring med komplicerade symtom, kan patienterna ha klara stunder av förståelse, känsla och medvetenhet.

Oavsett symtom, är bemötandet och miljöanpassningen alltid av stor vikt. Med hjälp av icke-farmakologiska åtgärder och tidig medicinering mot symtomen, kan man idag underlätta för en person med Alzheimers sjukdom. Den medicinska behandling som finns att tillgå idag hjälper till att stabilisera sjukdomsförloppet och har som mål att fördröja nästa sjukdomsfas.

Cookie Policy
Du lämnar nu lundbeck.se