Schizofreni

Schizofreni är en psykisk sjukdom, ofta långvarig som kan leda till markanta förändringar av en persons verklighetsuppfattning.

Schizofreni är en vanlig form av svår psykisk sjukdom som har ett märkbart ”stigma” och ofta är missförstådd. Personer med schizofreni får störda tankar, känslor och beteenden, och de tycker att det är svårt att bedöma verkligheten. Detta kan ha stor inverkan på individens liv och hans/hennes familj.

Orsaken till schizofreni är fortfarande okänd. De flesta anser att det finns en genetisk komponent som gör att schizofreni åtminstone är till en del medfött. Troligen krävs vissa miljöbetingelser för att detta ska yttra sig som en sjukdom. Ett flertal riskfaktorer har beskrivits: årstid för födseln, undernäring under fostertiden, influensavirus under fostertiden, förlossningskomplikationer. Dopamin och glutamat är exempel på signalämnen som föreslagits ha med schizofreni att göra.

Symtom

Schizofreni kännetecknas av episoder med psykos (förlust av verklighetskontakt) mellan perioder med avtrubbade känslor och tillbakadragenhet.

De symtom som förekommer under episoderna med psykos kallas ”positiva symtom” och omfattar tankestörningar, vanföreställningar (ofta med förföljelsemani) och hallucinationer – vanligast är att personen hör röster. Dessa symtom åtföljs ofta av ångest, depression och överdriven aktivitet – personen rör sig hela tiden och blir upphetsad.

Episoderna med tillbakadragenhet består däremot av ”negativa symtom”. Dessa omfattar minskade känslor, minskad talförhet, dålig förmåga att planera, påbörja och/eller fortsätta aktiviteter, samt minskade glädjekänslor eller minskat intresse. Negativa symtom är vanligtvis orsak till problem med social interaktion och dagliga aktiviteter.

Statistik

Schizofreni drabbar människor oavsett ras, kultur eller samhällsklass. Sjukdomen börjar vanligtvis i tidig vuxen ålder (från 20-årsåldern),1 men kan utvecklas i alla åldrar från sena tonåren och framåt. Schizofreni drabbar både män och kvinnor, även om män tenderar att utveckla sjukdomen något tidigare i livet.2 Risken för att en individ utvecklar schizofreni under sin livstid är ungefär 1 %.1

År 2004 uppskattade Världshälsoorganisation att över 26 miljoner människor hade schizofreni, vilket gör den till en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning i världen.3 År 2004 hänfördes dessutom 30 000 dödsfall till sjukdomen.3 Självmord är en vanlig komplikation vid schizofreni och den förväntade livslängden för en person med sjukdomen är förkortad med ungefär 10 år, främst på grund av självmord.4

Schizofreni tillhör också de ekonomiskt mest kostsamma sjukdomarna i världen och har, tillsammans med andra psykiska sjukdomar, visat sig stå för 1,5 % (Storbritannien), 2 % (Nederländerna, Frankrike) och 2,5 % (USA) av de totala nationella sjukvårdsbudgetarna.

Diagnos och vård

Trots intensiv forskning har man ännu inte funnit något botemedel mot schizofreni. Det är dock möjligt att behandla och minska symtomen avsevärt, samt att känna igen ”riskfaktorerna” eller ”varningstecknen” för ett förestående återfall i en ny episod.

Schizofreni kräver långvarig behandling. Den består vanligtvis av en kombination av läkemedel och psykosocial terapi. Ofta är en period på sjukhus nödvändig för vård och övervakning under psykotisk episoder.

Trots sjukdomens svårighetsgrad upplever vissa personer bara en enda episod av schizofreni och kanske kan återgå till många av sina normala dagliga aktiviteter efter behandling och rehabilitering. Tyvärr kan andra utveckla långvariga, besvärliga symtom som begränsar deras förmåga att studera, arbeta eller ha socialt umgänge.

Det är viktigt att personer med schizofreni får expertråd och läkarvård för sitt tillstånd.

 

Källor

1. Tsuang MT, Farone SV. Schizophrenia. Second edition. Oxford University Press Inc., New York: 2005.

2. www.schizophrenia.com/szfacts.htm. Accessed 22/09/11.

3. World Health Organisation. The global burden of disease. 2004 update. www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/2004_report_update/en/index.html. Accessed 06/09/11.

4. Rössler W, Salize HJ, van Os J, Riecher-Rössler A. Size of burden of schizophrenia and psychotic disorders. Eur Neuropsychopharmacol 2005; 15 (4): 399–409.

5. Lindström E, Eberhard J, Neovius M, Levander S. Costs of schizophrenia during 5 years. Acta Psychiatr Scand Suppl. 2007; 116 (435): 33–40.

Du lämnar nu lundbeck.se